onsdag 27 januari 2016

Vågar vi ???

GOD MORGON FINASTE BLOGGVÄNNER
Det är onsdag och snart dax för läkartid...

Men jag sa att jag ville skriva just om CIVILKURAGE, 
Ingen har väl missat det som hände i Stockholms tunnelbana nedgång, 
då en kvinna med två barn stoppar en ficktjuv från att stjäla från en äldre kvinna. 
Ficktjuven slår mot kvinnan och spottar sen på henne, men den fega människan fick dom som tur fast En STOR ELOGE till denna unga kvinna med sitt enorma CIVILKURAGE

Vi är många som säger att vi skulle göra lika dant !!!! ( det tror jag vi alla önskar att vi gjort)
Men vågar vi egentligen ??

Jag har en vän som blev knivskuren för att han sa till en som trängde sig i korvkön efter en kväll ute
( ingen stor grej bara - huru  killen ställ dig i kön, det finns nog korv där så det räcker till alla )
Han fick en knivsår rakt över ansiktet .....
Han träffade på en Idiot...Tyvärr
Var det värt att säga till ???
Självklart ska vi kunna säga till våga visa, men är det egentligen så konstigt att folk inte vågar ???

Jag har vänner som blev skadade för att Personer inte släpptes in av vakterna på ett Stort Disco i Stockholm. Kanske inte civilkurage det handlar om,  men bilden av vad som händer om man säger ngt /gör ngt som en person inte gillar .. vad händer om denna människa är en Idiot, sjuk, påverkad av droger mm

Är civilkurage även att hjälpa andra människor ???
Som när jag bodde på Krukmakargatan och var på väg ned en morgon i zinkens tunnelbana,  ligger det en man vid slutet av rulltrappan, men alla kliver bara över  honom????
Visserligen känner jag att han är aspackad när jag lägger honom i framstupa sidoläge, och går upp och säger till i spärren, vilket han förvånat säger INGEN har gjort innan ???
Vem kan veta om denna man hade kissat på sig för att han fått en hjärtattack ???
Man såg inte eller kände inte lukten förrän man var så nära att man vände honom ???
Varför är vi så rädda att hjälpa personer..Ärligt ???
Är det för allt våld ??? Allt vi ser och hör ??

Jag ska absolut inte säga att jag vågar mer än andra..
För jag kan erkänna att när jag vid ett senare tillfälle bodde på Mariatorget och var på väg hem en kväll inte sent men kanske runt halv nio.
Står jag i Vid dörrana på sidan tunnelbanevagnens mitt, det fanns då 4 såna platser folk stod med ryggen mot,
2 män runt 40-45 år stod precis brevid dörrarna då dom öppnades i slussen och jag stod mot den andra dörren för att jag skulle av vid Mariatorget.
Precis då dörrarna ska stängas hoppar 3 tonårstjejer in mellan dörrarna, och när tåget sen kör hör vi alla hur hon drar en snorlobba och öppnar gummikanten mellan dörrarna och loskar RAKT UT på Perongen när tåget åker....
Jag kände mig vansinnig, men behärskade mig då männen som stod på varsin sida om dom,
INTE gjorde NGT !!! Inte en min, Inte en tillsägelse !!! 
Hur kunde jag då veta att dom skulle backa upp mig ifall jag sa till dessa tjejer att jag inte tycker det var ok ?? Jag skulle av nästa hållplats och vem vet om dom skulle hoppat av och gjort ngt då, hade ngn hjälpt till då ???
Så jag sa inget, var tvärarg inombords men lät det vara tills jag kom hem och beklagade mig för min man hur kunde dom inte säga till  dom var ju två starka män ???
Han var mest glad att jag behärskat mig...
Men jag var INTE stolt över mig själv

Sen har vi då ungdomarna själva som antingen inte kan bete sig alls, ibland undrar jag vart deras föräldrar är ???
Bryr dom sig inte ?? säger dom inte till vad som gäller ?? eller har dom bara tappat helt kontrollen ??
Nu beror det absolut inte bara på föräldrar utan umgänge lika mycket. ??

Min son är ngn som verkligen lever efter vad han anser vara RÄTT och FEL.
Han blev mobbad av en äldre kille när han gick i 5:an sa vi till skolan flera ggr men inget hände..

Till slut vart min man förbannad och sa att Lukas SLÅ tillbaka !!
Låt dom inte behandla dig så här !
Ja det var väl helt fel, men fram till dess hade han inte slagits alls tillbaka han har ordets gåva, vilket tyvärr inte alls hjälper i dessa situationer.
Dagen efter kom han hem sååå mycket gladare, killen hade hoppat på honom och han hade bara tagit ett grepp runt handleden  (min bror tydligen visat honom)och han gav upp Lukas hade sagt att en gång till så bryter han av den !!!
Killen reste sig men hans kompisar kom fram till Lukas och sa att det var skitbra gjort
( hans kompisar, inte min sons då ni förstår...)
Dom var nog rätt trötta på hans översittare beteende och tyckte Lukas gjort helt rätt !!
Visst var det jobbigt att Han gjort ngn illa, men eftersom skolan inte gjorde ett skit känner jag att det var helt rätt  !!! flåt !!!!

Han är en person som tyvärr inte tänker på sin egen säkerhet utan ställer alltid upp för sina vänner, gick emot en 9:a som bråkade med en av hans kompisar då han gick i 7:an för ingen skulle ge sig på dom som var mindre...

Så kommer vi till det som gjorde mig fly förbannad....och när jag blir arg vilket är sällan men då blir jag tokförbannad då kommer allt.

När min son går sista året i 9:an och det här var väl under dom sista 4 veckorna i skolan är han och hans kamrat på från skolan till bussarna vid Nacka Forum för att åka hem.
kl är runt 15.30 det är ljust ute och massa folk, men lukas och hans kompis går över skaterparken som finns där och vid en stig hoppar en kille ned framför sonen och hans kompis,
han ställer sig vägen för dom mitt på stigen, så Lukas och hans vän går på varsin sida runt honom dom säger inget gör inget...mer än när dom går förbi på den lilla stigen råkar Lukas stöta emot hans axel
Som Lukas sa hos polisen -det var som man råkar gå på ngn på stan och säger ursäkta, men det gjorde jag inte då jag tyckte han var en idiot som stod divägen!

Det här är från hans och kompisens (som gjorde sitt förhör senare) Polisrapport.

Men killen börjar skrika efter dom att dom ska be om ursäkt, och när dom inte bryr sig utan fortsätter att gå kastar killen en glasflaska i ryggen på min sons kompis ( som är mycket mindre och tanigare än min son).
Lukas blir tvär förbannad och vänder sig om och frågar om han är -Dum i huvudet, han kunde ju ha träffat kompisens huvud....
Killen fortsätter att skrika att Dom ska be om ursäkt..
-För vad ?? undrar min son -för att du står mitt i vägen ???
Då börjar killen fråga vilken skola dom går i ..
Lukas svarar att det ska han skita i!
Killen fortsätter att hetsa, men Lukas vägrar att svara. utan frågar -vilken skola går du själv i ??
Han säger ngt om sundbyberg ngn skola där... och frågar igen..
Då svarar min son (jag trodde jag skulle börja gråta när han berättade det här, varför varför måste du säga en sån sak då du vet hur vissa reagerar ?? )
Han hade svarat -Jag går i din mammas skola ( när jag frågade honom varför och vad hade han själv tänkt om ngn svarat så säger han stolt - Jag hade sagt vilken TUR du har för då får du gå i världens bästa skola haha )
Just då tyckte jag bara han var korkad, men han sa det med glimten i ögat trots att han var skadad.

Eftersom Lukas har talets gåva så är han van att prata diskutera med alla, vilket han trodde han skulle kunna göra i den här situationen också han var inte alls beredd på att killen skulle skalla honom
( trots det han gjorde i 5:an har han aldrig efter det behövt eller velat slåss på ngt sätt )

Lukas vacklar omkull och killen börjar sparka och slå han mot ansikte och bröstet, Min sons kompis försöker hjälpa honom genom att försöka dra bort killen men då tar hans kompis ( ja dom var 2) tag i hans vän och säger att han kommer få lika mycket stryk om han gör ngt...

När Lukas sen vaknar till ser han knappt ngt då killen slagit mot det hela ögat också, han försöker resa sig men då tar killen stryptag på honom.
Här berättar min son till mig på sjukhuset efter, att det var enda ggr han blev rädd
- det svartnade mamma  det var så jäv..a obehagligt att inte kunna andas :( jag trodde att jag skulle dö.
Då hade killens kompis börjat skrika att släpp honom han är blå, släpp honom vi sticker...
Han släpper honom och när sonen får tillbaka andan, reser han sig upp !!
I det här tillståndet .. knappt att han kan se knappt att han kan röra sig tar min son upp sin telefon och tar ett kort rakt på den här killen  och säger 
- Jag ska sätta dit dig din Idiot !!!
Killen drar upp sin luva och plockar fram en kniv och skriker att min son ska ge honom telefonen.
Det var inte det värsta... min son tar ett steg fram mot killen och kniven och säger
-gör det då ska du mörda mig också ?? gör det bara ? du vet att jag ser ändå inte ett skit nu så du kan lika bra mörda mig :( (börjar gråta igen när jag skriver....)
Ni förstår att man tappar andan när man får höra det här... som jag sa till honom 
- lukas du vet ju inte vad killen skulle göra du vet inte om han var blasé i hjärnan eller rädd.

Killen Stack hur som haver med sin kompis, och lMin sons vän började gråta han var så chockad att hans pappa kom och hämta honom direkt hos polisen och fick ta samtalet senare.
Min son lämnade in kortet och berättade allt och vi fick åka till akuten då han brutit revben och för att kolla ögat och fotas.
Det gick bra den här ggr, han hade brutna revben och ett jack under det hela ögat på bilden hade dom tvättat och fixat honom och blåmärkena på halsen kom efter ett tag, det var fototagning och en massa saker att gå igenom så från ca kl 16 hos polisen kom vi hem kl 08 morgonen efter...

Killen visade sig vara känd av polisen men genom att han då var minderårig så blev det inget av det trots att min kille tagit kort, gått till Polisen haft vittnen så kunde han få träffa killen och berätta hur han kände ???
Min son vägra -varför ska jag prata med den idioten han tog nästan bort all min syn ...
Jag förstår honom, men att förklara för honom att han kanske inte ska rädda alla gå i försvar mot alla, gör att jag också går emot mig själv ..Vad jag egentligen tycker och anser, Vi borde alla ställa upp  och visa civilkurage visa vad vi tycker och backa upp personer som faktiskt vågar det !!!

Men ändå vill jag inte att sonen ska göra det sååå dubbelt...
Vad tycker du ? skulle han bara ha gått sin väg ?? visst tycker vi alla det!!! Men gjorde han fel när han ville försvara sin mindre kompis ? 

Vad gör du om ngt händer i närheten du tycker är fel ?? Vågar du säga till / göra ngt varje ggr?
Ska man ge sig in ???
Så svåra frågor anser jag men tror vi måste visa mer medmänsklighet och vad vi tycker om vi vill ha en förändring.
Våga tala om och Visa är viktigt vilket jag beundrar den unga kvinnan för !

Det här vart ett långt ONSDAGS inlägg.
Jag hoppas ni orkade med att läsa allt...
Skriv gärna om egna erfarenheter, om ni tycker det är fel. Hur gör du ? 

PS . Ni glömmer väl inte att gissningsleken GUESS WHAT? i inlägget innan... 
Ikväll får ni se svaret och jag har faktiskt fått 3 helt rätt svar :) 
så fortsätt gissa sötnosar

Stor 
PUSS & KRAM




12 kommentarer:

  1. Jag försöker våga säga till i alla lägen men har aldrig hamnat i en allvarlig situation som vuxen så jag vet faktiskt inte hur jag hade reagerat. Är det barn som blir illa behandlade säger jag alltid till. På jobbbet händer det att föräldrar kallar sina barn både det ena och det andra så att jag hör och då kan jag bara inte vara tyst. Inte en enda gång har en förälder bett om ursäkt till sitt barn när jag sagt att jag inte tycker det är OK att kalla sitt barn idiot/pucko/dumskalle utan de tittar mest på mig som om jag vore dum i huvudet som lägger mig i.
    När jag ser någon kasta skräp på backen brukar jag spela dum och upplysa dem om att de tappade något. Brukar funka.
    När jag var ung och ute i svängen vågade jag alltid lägga mig i om jag blev vittne till en misshandel eller så men idag vet jag inte hur jag hade reagerat om jag sett något allvarligt men jag hoppas att jag hade vågat säga ifrån.
    Tycker att mammam i tunnelbanan var oerhört modig som vågade säga ifrån och det trots att hon hade sina barn med sig. Tyvärr fick de ju se vad som kan hända om man har civilcurage vilket kanske resulterar i att de aldrig kommer att våga säga något när de blir vuxna.

    Jag hade antagligen inte heller sagt till tjejerna i tunnelbanan....

    Kram raring ♥

    SvaraRadera
  2. Ja händelsen i tunnelbanan har jag inte missat! Vilken jävla idiot, all eloge till mamman... Vilken kvinna!
    Det gör mig upprörd att läsa allt som händer o precis som du skriver så kan ju precis vad som helst hända på fel plats! I en korv kö??? Alltså då är man ju hel funtad, påverkad eller jag vet inte vad!
    Det är
    Kanske är därför folk backar när ngt händer för man vet inte vad konsekvenserna blir...

    Usch för Alla hemskheter som sker

    Kram Sandra

    SvaraRadera
  3. Först vill jag bara säga...din son, vilket mod och vilken hjälte! Jag blev illa till mods och blir så förbannad och ledsen över att sånt ska behöva hända! Hoppas din son inte har några men efter övergreppet!
    Jag är mycket för rätt och fel och har ofta tillrättavisat "främmande" barn! Det var när mina var små. Jag har nog svårt att gripa in vid slagsmål el liknande men har inte direkt hamnat i någon sådan situation! Satt i bilen en gång och såg en mamma som skulle ta ut ett litet barn och samtidigt skulle storasyster ur bilen på andra sidan och fastnade i dörren med handen. Två karlar alldeles intill såg vad som hände ( de stod ute) och gjorde ingenting! Jag satt en bit ifrån och avvaktade, hon fick tillslut tag på någon i telefon... Alltså jag skulle naturligtvis gått fram men det stod ju två...
    Har varit med om mobbing med ett av mina barn och det anmäldes till ett mobbingteam på skolan...det var en jobbig period och jag går inte in på det nu, blir alldeles för mycket att skriva...
    Du är en modig kvinna! Kram

    SvaraRadera
  4. Din son är mycket modig. Det är riktigt hemskt att man ska tveka och vara rädd för att säga till när man ser något som är fel, men tyvärr är det ofta så. Ibland blir man ändå så himla förbannad så man glömmer det och de gånger det hänt mig har jag haft tur eftersom det gällt ungdomar jag känt igen från när jag jobbade i skolan. Tydligen kände de igen mig också och tyckte det var lite pinsamt. Att inte reagera för att man är rädd tycker jag är ursäktligt, men att reagera för att man inte bryr sig och i stället tycker att var och en får klara sig själv tycker jag är fegt.

    SvaraRadera
  5. Vilken modig son du har. Och det är ju din förtjänst du har fostrat honom till att stå upp för andra för det som är rätt - du är ju hans förebild och det var ju du som vågade lägga mannen i framstupat sidoläge och larma. Jag försöker också våga - men man har blivit fegare med åren, för idag vet du inte vem som drar fram en kniv eller något annat vapen. Man får se till situationen, fast larma kan man alltid. Ha en fin onsdag. Kram

    SvaraRadera
  6. Vilken fantastisk son du har, vilket mod! Jag blir upprörd, men mest uppgiven numera när jag läser om vad folk gör mot varandra. Jag minns inte att det var ett så hårt klimat när jag själv var barn och ungdom. Tidigare kunde man känna sig trygg bara man var bland många människor, men nu har man ju läst om så många tillfällen då folk bara går förbi trots att någon blir misshandlad. Jag efterfrågar också civilkurage. Och omtanke. Hoppas att det inte blev några allvarliga men, varken fysiskt eller psykiskt, för din son.

    SvaraRadera
  7. Puh, vilket tufft inlägg! Och vilken modig son du har! Jag har också sett det där som hände i tunnelbanan med småbarnsmamman, och det är fantastiskt att hon vågade lägga sig i, och som du säger,det värsta är att kanske man inte får någon hjälp av andra i omgivningen som inte vågar hjälpa till..vart är samhället på väg?!
    Min äldsta son blev också lite påhoppad i årskurs 5 av en tuffare kille i klassen, och det hände gång på gång,vår son gjorde ingenting,gick bara därifrån. Men till sist så sa min man,precis som din man..att ge tillbaka (jag gillade det inte...) och så gjorde vår son, efter det så blev han aldrig mer påhoppad av den andra killen, visst är det tokigt,men det är så det ser ut idag. Suck!
    Ha en fortsatt bra onsdag! Kram

    SvaraRadera
  8. Det var ett hjärskärande inlägg kan jag säga. Ska försöka skriva ned mina tankar.

    Det vad mamman me barnen gjorde i t-banans nedgång tror jag var ren instinkt. I en sådan situation tror jag inte att man hinner tänka så mycket, utan man bara "gör". Är nästan säker på att jag gjort likadant.

    Att din man uppmanade sonen att slå tillbaka tycker jag är HELT RÄTT. Sorry, och det slutade ju precis som din man hade önskat. Bra där!

    Nästa händelse som din stackars son var med om tror jag inte hade slutat på samma sätt om han hade varit vuxen. Vad jag menar är att idag, med livserfarenheten jag har, hade jag automatiskt bett om ursäkt redan i början. Men som sagt, det lär man sig under livets gång.
    Vad som sedan hände din son är fruktansvärt. Hoppas verkligen att han klarade sig utan bestående men, både fysiskt och inte minst psykiskt.

    Civilkurage... Rent allmänt vet jag att jag är alldeles för feg/rädd för att ingripa i händelser som du beskriver. MEN jag skulle - beroende på situationen - ALLTID ringa 112 eller 114. Har förresten gjort det några gånger. Skulle inte utsätta mig för fara för mitt eget liv. Så nej, jag mycket till civilkurage har jag inte...

    SvaraRadera
  9. Frågar man sig själv i hemmets trygga vrå om man skulle ingripa så svarar man kanske ja eller nja. Står man där mitt i skeendet och skulle kunna ingripa så lutar det kanske mer mot ett nej - beroende på omständigheter och de inblandade. Är det en familjemedlem eller en uppenbart svagare person som drabbas så är man nog mer benägen att ingripa men är motståndet hopplöst övermäktigt är det meningslöst och man kan nog inte göra något alls utan att själv bli ytterligare ett offer. Man mot man är en sak men man mot många något helt annat. Där är det kanske mobilkameran som gäller och god kondition för att efteråt komma undan förövarna.
    Skulle man ingripa man mot man och avvärja ytterligare våld mot offret och senare anklagas för att ha använt mer våld än nöden krävde så blir det åtal. I Sverige har förbrytare mer rätt på sin sida än offren.

    En stor eloge till din son för hans hjältemod. Detsamma till kvinnan som stoppade ficktjuven - Det finns hjältar i vardagen Kram ♥

    SvaraRadera


  10. Bra inlägg och viktiga frågor.

    Så tufft gjort av din son, tummen upp o stjärna! ♥

    När jag var barn, tonårig, ny-vuxen så lade jag mig alltid i om någon for illa, på den tiden fick jag ju se rätt mycket både i Sverige och utomlands.
    Om jag idag skulle se någon bli misshandlat, så vet jag inte hur jag skulle reagera, jag skulle iallafall inte vända bort huvudet och att ringa polisen vore ju en självklarhet. Kanske skulle jag på något vis försökt få dem att sluta det är jag övertygad om.

    Kvinnan i tunnelbanan har inte undgått mig, vilken otrolig beskyddar instinkt till barnen hon hade....
    Jag vet inte hur många ficktjuvar som jag har spänt ögonen i men har ännu inte tagit någon på bar gärning.


    Stor kram på dig ♥

    SvaraRadera
  11. Civilkurage det har min syster blivit belönad för två gånger. Men ack så rädd jag blev när hon berättade. Men jag har efter det blivit likadan. Jag säger ifrån med risk att åka på däng. Idag när jag var på PPM och skulle fixa en grej stod jag först innan de öppnade och rätt som det var kom ett gäng och bara trängde sig före. Jag var inte sämre än jag gamla kvinnan gick och trängde mig fram först i kön och hade de sagt något så stod ju jag där först. Men jag ångrade mig för de stank rök något så vidrigt att jag nästan inte kunde andas. Usch ja många av våra nya röker mycket och inomhus. Nä hade de sagt något till mig skulle jag lärt dem hur vi köar i landet. Inte första gången heller förra gången var på banken och då är det en kvinna .....jag ska bara....ja det skall jag med sa jag och bankkvinnan sa hon brukar komma hit. Jaha sa jag och det brukar jag också. Hon får vänta på sin tur jag har väntat här i 20 minuter på min tur. Det är inte integrering anser jag. Nåväl jag skulle kunna gissa mer men jag har gått bet på än värre med BP s grunka. Den har gjort att jag blivit än mer gråhårig och tappat än fler strån. Grrrr och inte är något rätt heller. Bra av pojkarna att de har civilkurage.

    SvaraRadera
  12. Det här har verkligen blivit något av ett dilemma! Man vill verkligen reagera men jag börjar känna en tveksamhet inför om mån vågar och så har jag aldrig känt tidigare.

    Vår son sa till en kille som bråkade med en yngre kille. Det resulterade i flera knytnävsslag, en knäckt näsa och flera sår i ansiktet. Tack och lov blev killen fälld och dömd. Det var inte första gången han var i farten...

    SvaraRadera

♥ Det värmer att Du tar dig tiden att lämna ett meddelande ♥
Kram Susanne