fredag 18 december 2015

Fredagsberättelse

Ni som känner mig vet att jag och min familj hållit på med klättring, både utomhus och inomhus
Precis när jag träffade min man åkte han iväg till alperna och sedan Provence för att klättra i en månad,
han var redan inbiten klättrare, sen han hade bott i USA, 
Den telefonräkningen vi fick efter gick inte av för hackor vill jag lova oj oj oj, en annan historia ;)
En av min mans största Idoler är Royal Robbins, Som är en av USA:s mest kända klättrare
Hur som haver träffade min man honom i Provence och bad honom signa hans baklucka på bilen haha
Han tyckte det var så kul att självklart gjorde han det, tyvärr har den bilen skrotats idag men han fick hans autograf på en bild och i en bok också ;)

Vi har en massa klättertavlor hemma, den understa är mannens bild på sin idol
dom två översta fick han av mig i present som föreställer olika klättrare i alperna 1940 
Imponerande att man besteg berg i kängor och yllekläder och hatt, det var riktiga äventyrare det 


BUOUX  Bild lånad HÄR
Här är våran favoritklättring, hit åkte vi ned med lilleman från han var nyfödd tills lillskruttan kom

Lilleman älskade att vara med i Provence och på campingen 
lärde han känna alla möjliga och när han var 2 pratade han lite franska 
tror mest det var för att skulle få det han ville ha av damen som ägde campingen och kiosken, 
hon tyckte han var så bedårande där han kom på morgonen och sa - Bonjour Madame
 hihi, han visste redan då hur man skulle charma damer ;)
Lilleman älskade att klättra och var jätte duktig :)
själv är jag på väg att halas ned efter ha klättrat min led, ja ni ser repet en bit av det ovanför mig 

Lillskruttan var långt från lika medgörlig som sonen… och var mest en vilde som vi var tvugna att hakoll på HELA tiden då hon kunde rusa rakt ut mot bergskanter och sele vägrade hon ha haha

Här är min TROLLUNGE när vi var ute och klättrade i berg 
stack hon och gömde sig och hade hur kul som helst, 
skulle lätt försvunnit om vi inte hade haft konstant koll på henne haha
Lika vild idag som då hihi
Den här bilden prickar henne rakt av, det gick inte att ta kort då det hela tiden var fart i henne.

Det finns en massa berättelser från våra klättringsresor mm. men det får bli nästa fredag
Jag hoppas ni gillar livsberättelser lika mycket som jag gör.
Det är dom som gör oss till dom vi är, vi har dock alltid ett val vad vi gör med erfarenheten
Vi människor är fantastiska och vi skriver vår egen bok, allt vi upplever och gör både bra och dåliga, hoppas jag att vi tar med oss som en lärdom/läxa.
Med lärdom av allt smått som stort, blir vi medvetna ödmjuka människor
Det här är vad jag tycker och tänker :)

STOR PUSS OCH KRAM
och
En alldeles underbar Fredag önskar jag er Sötnosar som tittar förbi


14 kommentarer:

  1. Själv är jag höjdrädd så klättring är inget för mig. Mina söner klättrade inomhus ett tag. Men intressena har löst av varandra så nu är inte det ett alternativ längre.
    Skrattar åt de snurriga korten. Vi brukar ta nån sån bild i bland. Blir hur roligt som helst.
    Kram fina Sanna ♥
    Petra

    SvaraRadera
  2. oj, jag som är så höjdrädd...!
    Självklart har jag kollat in på din kompis blogg, där finns det mycket härlig inspiration att hämta!
    Ha en härlig fredag!

    SvaraRadera
  3. Har aldrig testat klättring - men det verkar ju vara spännande värre!
    Han borde ju ha satt vinkelslipen i koffertluckan och sparat autografen =) Du ha en skön fredag och tack för att du delar med dig av livet! Kram

    SvaraRadera
  4. Oj, vilka härliga bilder :)
    Önskar dig och fin familj en fin fredag
    Kram

    SvaraRadera
  5. Det var en riktigt rolig, personlig och intressant berättelse, då jag inte visste att ni är en klätterfamilj. Jättekul och säkert väldigt äventyrligt. Så skoj att lära lite mera av bloggkompisarnas bakgrund och/eller hobbyn.

    SvaraRadera
  6. Härligt att se lite bilder från den tiden!! 😊
    Ha ha...har ni kastat bagageluckan med autografen alltså? Johan skruvade ju loss den innan han skrotade bilen efter att vi fått " njutit" av vrålåket något år eller två. Hahaaa!

    SvaraRadera
  7. Jösses... Jag är så höjdrädd, så klättring är inte alls min grej. Vilken cool familjesysselsättning :-D

    SvaraRadera
  8. Ojojoj..så imponerad jag blir av ert klättrande! Måste vara en hisnande sport :-)
    Ha nu en skön helg kära du!!

    SvaraRadera
  9. Hihi Underbart ♡...
    /Kram finaste!

    SvaraRadera
  10. Dottern gillar också att klättra...och har klättrat lite på "klätterväggar"...men nu gillar hon mest att dyka (hon har tagit dykcertifikat för ett par år sedan)...snart åker hon till Mexiko och då blir det säkert lite snorkling iaf ;))...........hoppas du får en fin fjärde adventshelg ;)
    Nu tillbaka till Tvn och Svenska Hjältar ;)
    Kramis

    SvaraRadera
  11. Hej Sanna.
    Vilken underbar familj ni verkar vara :)
    Så härligt att ha ett gemensamt intresse!
    Hoppas du har en fin fredag.
    Kram
    Jessica

    SvaraRadera
  12. Vad härligt att ha en familjehobby att utöva tillsammans!! Min grabb var sugen på att börja klättra för nåt år sen men det blev aldrig av...
    Hoppas du haft en mysig fredag raring ❤
    Kram

    SvaraRadera


  13. Men jösses, ni är ju rena vildar i din familj. Så kul att få ta del av detta trots att jag var svimfärdig när jag kom till slutet. :D
    Som barn var jag en vilde, då klättrade jag men inte som ni. :) idag är jag höjdrädd, tror det beror på en otäck händelse i Mexico...

    Godnattkram på dig ❤

    SvaraRadera
  14. Tack för härlig och rolig läsning! Någon klättrare är jag inte, har aldrig provat just det. Lite synd kan jag tänka nu på älderns höst för det mesta andra i sportväg har jag testat.
    Vad roligt också att barnen är intresserade men kansk epå olika sätt och det är ju två individer.
    Väldigt roligt också med ett så starkt gemensamt intresse.
    Hos oss har det varit utförsåkning och första gången vi åkte till fjällen var döttrarna två år men året efter åkte de skidor i Idre. SEdan blev det idre ett år till och från det de var fem blev det Alperna som gällde ett par veckor per år och däremellan de svenska fjällen. Idag är de 34 år och intresset finns kvar och även hos mig.
    Hoppas på fler berättelser.
    Stor kram!

    SvaraRadera

♥ Det värmer att Du tar dig tiden att lämna ett meddelande ♥
Kram Susanne